Take control of yourself

..berätta om det viktigaste på mötet idag ju, det finns ingen plats på dagvården för tillfället! Vilket betyder att just nu spelar det ingen roll om jag har gått ner i vikt (som jag hoppas så innerligt att jag har) för dom kan ändå inte ta in mig. Snacka om lättnad! Förhoppningsvis hinner jag dessutom bli 18 vilket innebär att mamma och pappa inte kan bestämma, iaf inte lika mycket. Det känns som att jag är jagad av dom hela tiden, ungefär som "fia med knuff" det handlar om vilken tur man har och vad man slår på tärningen, just nu har jag ett försprång!

Förresten en sak jag tänkte på när jag var ute idag är att varför mår jag dåligt egentligen, jag menar jag har en mamma, pappa, bror farmor/farfar osv. en egen häst och en på foder (visserligen är dom små men ändå) 3 katter, helt okej betyg i skolan. Är jag otacksam och bortskämd? I och för sig är det sakliga ting och allt handlar ju faktiskt inte om det. Men liksom det finns dom som har det så mycket värre, får såna skuldkänslor. Jag vill inte äta för att jag inte tycker jag är tillräckligt smal och vissa dagar känner mig smällfet?!, men det finns ju dom som kanske inte ens får mat dagligen. Jag är fast i ett helvete utan att ha en aning om hur jag ska ta mig upp, är så förvirrad, orkar och vill inte mer. Jag känner mig så trasig och min kontroll över maten håller ihop min vardag. Jag vill inte vara med mer.


Ja det är jag.. äckel.


En dag ska jag bli perfekt.