Take control of yourself

Hej! Tror jag dog lite igår vete fan vart jag tog vägen, haha! Aja idag har jag varit på min gamla skola och hjälpt till lite, med dom som går i ettan 7-8 år alltså, så himla söta! Fick ha en liten grupp av klassen för att göra något arbete, när två stod och sjöng och dansade, en krälade under bordet och skrek kände jag huvudvärken komma smygande haha. Två stycken berättade även hur kära dom var i varandra och att dom skulle gifta sig. Träffade även en lärare jag hade på högstadiet som verkligen fanns där för mig när min ätstörning började spåra ur ordentligt. Åkte ambulans från skolan två gånger på grund av att jag svimmade av näringsbrist. Min dåvarande vikt var mellan 45-47 kg till mina 168 cm har för mig att bmi:et låg runt 15. Blev trots det inte inlagd. Vilket jag idag tycker är fel gjort av dom, jag var ändå så borta och oförstående. Nu är jag medveten och bestämd att jag inte bli intagen. Min förra lärare sa nämligen " du gör mig väldigt ledsen och livrädd att du inte har någon vilja " "när har du tänkt att skärpa dig? " jag: jag tänker sluta när jag blir smal." " om du slutar när du är smal är du död, det finns inget fett på kroppen, ditt hjärta kommer inte orka " jag: äh så allvarligt är det inte (och skrattar bort det) "hur mycket väger du? 40-45?" Jag: tänker inte säga." Vet att hon överdrev jag ser inte så smal ut. Idag har jag varit ute och gått en intensiv promenad med min häst (min bebis och min mascot) han är super att träna med, man blir helt slut, perfekt! Nu ska jag fortsätta titta på biggest loser och blir ännu mer rädd för mat. Godnatt!