Take control of yourself

Hej, tänkte bara tala om att jag lever. Men den här veckan har sugit så jävla rejält, är så fruktansvärt trött och somnar så fort jag sätter mig ner i stort sett. Det är mycket plugg i skolan och jag orkar inte riktigt med, blir stressad har haft ondare i magen än någonsin vilket resulterar i att jag inte kan äta. Inte för att det är ett problem för mig men för mamma, pappa och dom på äs-enheten. Så vågen stannade på 49,85 kg igår vid vägningen. Under 50 kg, som jag har kämpat trodde aldrig att jag skulle få se den där förbannade 4:an något mer i mitt liv men jodå igår så, kändes så otroligt skönt. Min behandlare blev lite arg på mig, men jag kunde inte sluta flina och känna mig stolt vilket gjorde att han kanske blev ännu mer irriterad. jag: "Men du får ju inte bli arg på mig" Han: "Jo idag blev jag faktiskt lite arg, arg för att du inte tar hand om dig. Kände redan innan vi klev in i viktrummet och såg när du tog av dig jackan att du hade gått ner ytterligare." Jag:" Men sluta så farligt är det inte, det är bara några hekto." Jag tog det helt klart som en komplimang och sträckte på mig lite till. På morgonen frågade mamma nämligen "Har du gått ner mer nu?" Det tyckte jag var en dum fråga för hon vet mycket väl att jag inte har någon våg och har ingen aning.

Jag känner mig så död så ni kan inte ana. Jag sover, pluggar, äter lite och sköter hästarna endast det består mina dagar av. På ett sätt tycker jag att det är skönt, jag har liksom mina rutiner och blir irriterad när dom blir tvungna att rubbas.

Längd: 171cm
Vikt: 49,85kg  
BMI: 17

Nu ska jag titta på film med mamma "hur många lingon finns det i världen" Ha det så bra! pusshej