hur långt man än har kommit är det alltid längre kvar
Var på äs-enheten nyss, dom bestämde att dom nu skulle kontakta vuxenpsyk. Vill inte, funderar på att skriva ut mig och skita i allt. Vill jag ens bli frisk? är det värt att lära känna någon ny person som man måste lära sig lita på? Jag vet inte.
Kommentarer
Trackback
